EtiQue

En agil utvecklingsmetodik för projekt eller en rugby-term som används när hela laget följer bollen fram och tillbaka som en enhet. Vare sig det gäller rugby eller projekt så är tanken att genom lagarbete nå uppsatt mål och leverera ett affärsvärde för sina ägare. Ett scrum-team styrs med gula lappar och whiteboard, teamet är självorganiserat och har ingen formell ledare. Ett team består av 5 – 9 deltagare. Utvecklingstid 4 veckor (en s.k. sprint).

Varför skulle scrum vara en bättre modell för utvecklingsprojekt än de mer traditionella metoderna? Jo, för att scrum är helt inriktad på affärsnytta och lönsamhet. Vanligtvis fokuserar man på att projekt måste hålla tidsplaner och budget utan att räkna på affärsnyttan. Det vet alla utvecklare som har fått förändrings- och förbättringskrav från användare utan att de nya kraven varken har kostnads- eller nyttoberäknats.

Scrum är en arbetsmetodik där utvecklarna kan använda hela sin kreativitet och problemlösningsförmåga, där frågor och svar snabbt bollas mellan projektmedlemmar och där allt fokus läggs på arbetsuppgiften. Att Scrum också är en metodik med väldigt lite dokumentation borde vara något som alla utvecklare välkomnar. Men säg det projekt som inte kräver både organisation och regler.

Deltagare i ett scrum-projekt

Beställare
Extern kund eller inom organisationen. Beställaren tar fram en att-göra-lista och prioriterar efter lönsamhet.

Projektledare (Scrum-master)
Coach för utvecklingsteamet. Ser till att teamet får arbetsro för att nå i mål.

Projektmedlemmar (Scrum-team)
Självorganiserat team med gemensamt ansvar att nå uppsatta mål.

Start och genomförande av ett delprojekt (sprint)

Dag 1: Analys av uppgifter och beräkning av tidsåtgång.

Dag 2 – 29: Scrum-teamet jobbar under eget ansvar för att bli klara med uppgiften.

Möte varje dag, samma plats, samma tid, börjar exakt rätt tid, längd exakt 15 min. Alla är välkomna endast teamet får prata.  Alla projektmedlemmar svarar på 3 frågor.

1. Vad har du gjort sen igår.

2. Vad planerar du att göra idag?

3. Har du några problem eller något som hindrar dig?

Dag 30: Redovisning av resultatet  för beställaren. Uppföljning av erfarenheter och gjorda lärdomar i delprojektet. Kunskape tas med in i nästa delprojekt. (Learn by doing)

Opppsss! Det här inlägget blev lika långt som videoklippet jag fick. Innan jag funderar vidare behövs en omvärldsanalys för att se om det pågår några ”scrummisar” där ute.

Gunilla

Det här kan du blogga om, skrev sonen och bifogade en länk till ett videoklipp.  Min nyfikenhet var väckt, jag öppnade videon och försökte hänga med vad föredraget handlade om. Efter 30 minuter gav jag upp mejlade sonen och frågade vad Scrum egentligen är för något. Svaret kom snabbt, Scrum är en agil utvecklingsmetod för agila projekt.

Agila metoder kan närmast översättas med lättrörliga metoder eller projekt och bygger på tanken – Learn by doing. Scrum är ett ramverk som kan användas för agila projekt inom IT-utveckling men också inom annan verksamhet. Jag ska lyssna på videoklippet igen, som för övrigt inte är ett klipp utan en timme långt föredrag, och berätta mer om Scrum i nästa inlägg. Det  här kan vara något för projektledare och teamledare att fundera på att införa helt eller delvis i sina projekt för att få snabbare ledtider, större engagemang och nöjdare kunder.

Gunilla

Det kom ett mail från en mycket nära person som jobbar med spelutveckling i projektteam. En bransch som är under snabb utveckling och där många unga människor jobbar. De har de färskaste IT-kunskaperna, alla är entusiastiska och jobbar stenhårt med att genomföra förbättringar och nya features till nästa release. Mailet innehöll tips om en intressant artikel på en bloggsida som handlar om programmering.

Min egen erfarenhet av programutveckling i projekt härrör från den statliga sektorn som känns ganska långt ifrån spelutveckling. Men gissa om jag blev förvånad när jag läste artikeln. Oavsett vilken bransch och inom vilket område du driver ett IT-projekt så är det samma grundläggande principer som behövs för att projektet ska löpa framåt och nå uppsatta mål.

I artikeln berättas om en osolidarisk projektmedlem som inte accepterade den tekniska plattform som gällde för projektet utan ville lösa problemen med den kunskap som han uppenbarligen var bra på.

Vem äger det här problemet? I artikeln var det övriga projektmedlemmar som försökte få personen att jobba med valda verktyg.

Vad ska projektledaren göra?

Om projektledaren inte är medveten om problemet bör någon i teamet berätta om situationen för honom/henne. Sen är det projektledarens ansvar att få projektet att löpa framåt i samförstånd med alla utvecklare.
En metod som har fungerat för mig, är att genomföra ett samtal med personen och den som har berättat om svårigheterna i projektteamet. Om du lyssnar noga vad de har att säga, har som mål att ingen ska behöva känna sig utpekad som syndabock, och är tydlig med att samtalet genomförs för att projektet ska gå framåt, bör du lyckas med att få personen att ändra sin inställning. Men nöj dig inte med det. Det är lika viktigt att du följer upp samtalet och ser till att det ni har kommit överens om efterföljs.

Om det inte lyckas ska personen flyttas till ett annat projekt eller återgå till sitt ordinarie jobb där hans kunskap kan tas tillvara. Det kan vara svårt, men eftersom en projektledare har ansvaret för att projektet ska bli klart i tid och enligt givna ramar, måste svåra beslut tas.

Det är då baksidan av ledarskapet blir tydligt och man måste förstå att man aldrig kan bli älskad av alla. Att våga ta itu med obehagliga men nödvändiga förändringar för projektet gör dig till en bra och tydlig ledare. Det viktigaste är att skilja på sak och person. Det är inte OK på det sätt han vill lösa problemen, men han som person är OK.

Gunilla