När jag slog upp NWT i morse stod det med feta bokstäver: ”Företagets problem ofta chefens fel.” Stefan Johansson Ledarskapskonsult menar att om det går dåligt för företaget kan det bero på chefens sätt att leda. Närvarande chefer och tydliga mål behövs och samtliga anställda ska känna till målen.
När jag hade läst hela artikeln tänkte jag, att de här fundamentala delarna i ett ledaskap torde alla känna till, ändå agerar många chefer inte efter dessa enkla sanningar.
VARFÖR?
Det skulle vara intressant att få dina synpunkter. Om du jobbar som konsult med ledarskapsfrågor eller är anställd eller chef inom offentliga sektorn eller näringslivet så har du säkert både åsikter och erfarenhet av de här frågorna. Vi är många i Värmland som jobbar med ledarskap, så Värmland borde vara ett föredöme med gott chefskap. Det måste vara så att den tid chefer lägger ned på Managementutbildning ger resultat!!!
ELLER?
Dela med dig av dina tankar, skriv gärna ett inlägg i kommentarrutan och låt oss få igång en debatt om företagsklimatet och dess ledarskap.
Gunilla
Efter många år inom näringslivet har jag vid några tillfällen verkat i organisationer där det inte har fungerat gnisselfritt. Vad gör då ledningen för företaget, jo man anlitar en företagskonsult typ den du representerar och syr ehop ett utbildningsprogram åt de anställda, Det märkliga är att den högsta ledningen inte anser sig behöva delta ( motiveras oftast med tisbrist) för problemet anses ju ligga längre ner i organisationen.
Det förvånande är att ni konsulter ställer upp under dessa förutsättningar för ni om några borde veta att utfallet från en sådan kurs blir mycket skralt eftersom inte ledningen i företaget deltar.
Tack Sven för det här inlägget i debatten. Jag har upplevt liknande situationer när jag själv var anställd. Men frågan är vad det anlitade konsultföretaget kan göra. Jag har inte haft den typen av uppdrag men det kanske finns någon där ute som kan besvara dina funderingar.
Hej Gunilla, om utbildning kan man tala mycket och länge. Allt beroende på vilken utgångspunkt man väljer. Utbildning kan väl ha två utgångspunkter om vi direkt utesluter belöningar och nöjesresor. Den ena är att utbildningen skall vara till gang för företaget och den andra är att utbldningen skall vara till gagn för den enskilde.
Jag har en viss förkärlek för den senare varianten. Skälet till detta är att en person som håller uppe sin kompetens är attraktiv på arbetsmarknaden; och om personen känner sig efterfrågad och har alternativ så trivs man faktiskt bättre på sitt jobb. Som chef skall man således se till att hålla personalen välutbildade för då stannar de kvar under bättre trivsel. Hållningen betyder inte att man skall eftersätta företagets behov!
När det gäller chefens ansvar så delar jag konsultens hållning. Det finns alltid ett samband mellan aktörernas hållning och göranden å ena sidan och den scen på vilka de verkar å andra sidan. Sköter inte regissören (sceninstruktören/chefen) sitt jobb så skall han bytas ut.
Marknadssvackor finns alltid, men det gäller att ha en beredskap för att ta hand om dem. Att som chef skylla på marknaden håller inte. I företagen och våra offentliga organisationer måste vi uppgradera vår nutidsplanering i fråga om effektiviseringar, dvs att arbeta smartare. Det är nog så bra att tänka framåt, men än bättre är att handla här och nu.
Tack Sten för dina kloka tankar. Jag håller med om att kompetensutveckling är viktigast för den enskilde. Men om chefen kompetensutvecklar sig i sitt chefskap ger det dubbel effekt. Chefen blir en bättre ledare och tar dessutom ett steg till i sin personliga utveckling. En vinna/vinna-situation för alla med andra ord.