Arkiv för 2010

Varför finns det så många dåliga chefer?

onsdag, 15e december, 2010

Det finns  managementkurser och litteratur över hur en bra chef och ledare ska vara.  Om chefer levde upp till en bråkdel av alla goda råd  skulle vi  ha toppenchefer. Ändå klagar många över dåliga chefer. Är chefer sämre att sköta sitt jobb eller ligger det andra faktorer bakom?

En faktor jag har sett är att många chefer är rädda! En rädd chef, tänker du, hur är det möjligt. De som sitter på makten över andra människors välbefinnande och utvecklingsmöjligheter. Det kan väl inte vara rädsla som gör dem till dåliga chefer!

Chefen kan vara rädd att någon kollega eller medarbetare ska visa sig duktigare och ha bättre ideér och förslag på lösningar än vad han/hon har själv. Chefen kan vara rädd för att medarbetarna ska prata skit bakom hans  rygg. Chefen kan vara konflikträdd och försöka göra alla till lags.

Vad händer i de här situationerna? Chefen kan faktiskt ta ditt goda förslag och presentera det som sitt eget på nästa sammanträde. Då framstår han som den duktiga person han vill vara (men absolut inte som en duktig chef men det vet ingen utom du som kom med förslaget). Den rädda chefen ger sällan beröm till medarbetarna och förslag till förbättringar kan han avfärda som gnäll. Den rädda chefen hittar negativa sidor hos medarbetarna  i stället för att lyfta fram det positva. Den här typen av chef omger sig med JA-sägare för att få bekräftelse på att han gör rätt.

Skitpratet då? Om chefen  inte förstår att skitpratet alltid finns och fungerar som en ventil för medarbetarna skapas mycket oro och rädsla hos chefen. Om han försöker vara kompis med personalen i alla lägen skapar  han istället en otydlig chefsroll och det är mycket sämre än lite normalt skitprat.

Till sist har vi den konflikträdda chefen. Alla ska få komma till tals och ett kompromissbeslut för att alla ska bli nöjda leder oftast till att ingen är nöjd över chefens beslut.

Är du chef och känner igen dig har du en del att lära om din chefsroll. Inse att vad du gör, vad du säger och hur du agerar har betydelse för personalens välbefinnande. Varför tacka ja till ett chefsjobb om du måste vara bäst och inte klarar av att delegera och låta medarbetarna utvecklas och växa förbi dig. Inse att chefsjobbet är ett annat jobb än det du hade tidigare och att det kräver tid och engangemang från din sida för att utvecklas till en bra och orädd chef.

 Gunilla

Etikens grundbegrepp

lördag, 20e november, 2010

Efter att ha funderat över både ledarskap och ansvar och vävt samman det med etik och moral tror jag att det är dags att reda ut etiska grundbegrepp. Det blir torrt och tråkigt men nödvändigt för att få perspektiv på vad och hur etiken påverkar dig varje dag och hur en värdegrund kan utformas på ditt jobb.

Grundbegrepp

Värden: Det vi anser gott och värdefullt i livet.

Plikter: Det vi anser oss skyldiga att göra/utföra.

Normer: Föreskrifter, regler (hur vi bör handla), förbud eller påbud.

Principer: Övergripande normer, allmäna minimikrav på varje människa.

Människovärdesprincipen – ingen människa ska särbehandlas p.g.a egenskaper hon inte kan påverka.(kön, etnicitet)
Autonomiprincipen – Vi har rätt att bestämma över vårt eget liv så länge det inte inverkar skadligt på någon annans liv.
Minsta möjliga skada principen – vi ska alltid se till att inte skada andra människor och minimera lidande.

Enkla grunder som är lätta att förstå men varför har vi så svårt att leva efter dem? Det är lättare att följa regler om det blir någon påföljd men svårare om vi vet att det inte blir det. Naturligtvis vill vi uppnå de goda värdena i livet men principerna enligt ovan är betydligt svårare att leva upp till.

Fortsätt att föra in de etiska frågorna i din vardag och på din arbetsplats. Vi behöver enkla och välbehövliga grundbegrepp att leva efter och som hjälper oss att göra ett bra jobb för oss själva och för våra arbetskamrater.

Läs gärna det här inlägget om etik på våra arbetsplatser http://proetica.se.preview.binero.se/?p=720

Gunilla

Etik och ansvar

söndag, 31e oktober, 2010

”Jag har inget ansvar” eller ”det är inte mitt bord”  är en ganska vanlig skyddmekanism vi tar till när vi inte vill bli inblandade eller behöva ta ställning. T.ex. bråk på en arbetsplats som grundar sig i olika rättsuppfattning eller en kränkande särbehandling.

Kommer du ihåg skillnaden mellan etik och moral? Etik visar sig i vad vi säger. Moral visar sig i de faktiska handlingar vi utför. För att få en mer komplett bild behöver vi utveckla ansvarsfrågan också.

Om vi väljer att inte göra något alls, inte tar ställning utan står på åskådarplats, då har vi också accepterat och tagit ställning för att särbehandlingen får fortgå. Vi är aldrig neutrala, aldrig enbart åskådare utan alltid deltagare och därmed ansvariga vare sig vi vill eller inte.

Vi kan aldrig stå utanför.Vi är ansvariga för oss själva, för dem vi möter i vår vardag och vi har alla ett ansvar för kommande generationer.

Etiska frågor på våra arbetsplatser diskuteras och hamnar oftast  i en folder med Värdegrunder som alla förväntas följa. Tyvärr har det visat sig att det inte räcker med en folder utan att personalen måste reflektera och verkligen ta ställning till de etiska frågor de ställs inför på jobbet.

Gunilla

Etik och ledarskap

måndag, 18e oktober, 2010

Vad är ett etiskt ledarskap? För att förstå det måste vi reda ut begreppen etik och moral. Många menar att orden hänger ihop och om man handlar på ett moraliskt sätt så handlar man också etiskt. Men så enkel är inte tillvaron.

Etik är hur vi tycker att vi ska agera gentemot varandra och vår miljö. Moral är hur vi i praktiken utför dessa handlingar.

Du kan ha ett etiskt tänkande och köpa ekologiskt och Fairtrade. Då överensstämmer din etik med din moral. Men även om du har detta tänk kan du välja andra och billigare varor därför att du  inte har råd med de ekologiska alternativen. Då är det din moral som styr vilka produkter du väljer. Det viktigaste är dock att du vet varför du väljer som du gör.

Kommer du ihåg vårdbiträdet som slog larm på ett äldreboende. Missförhållanden hade pågått i många år men övrig personal hade valt att inte ifrågasätta utan göra som de blev tillsagda.

Vad är det som gör att vissa personer står upp och säger att det här är fel även om hon/han riskerar att förlora jobbet? Civilkurage kallas det och  de väljer att handla etiskt. De har säkert funderat mycket över frågorna och hur de vill leva sina liv.

Hur ser det ut på din arbetsplats? Har du en chef som har ett etiskt ledarskap där han/hon följer sin övertygelse även i handling?  Följer du själv din etiska värdering?  Har ni reflekterat över de här frågorna på jobbet?

Jag kommer att blogga mer om etik och etiskt ledarskap men först är jag  nyfiken att få höra dina tankar i stort och smått om ämnet. Lever du som du lär?

Gunilla

Marknadsföring a´la arbetsförmedling

torsdag, 23e september, 2010

Jag lovade en rapport från insidan på Af. Som extern jobbcoach var jag inbjuden av Af för att  få presentera mig för arbetsökande. Jag ska beskriva dagen sett med mina ögon och med en stor portion frustration över upplägget.

Alla var på plats i god tid innan Af öppnade. När jag kom var det redan fullt med coacher i salen som låg i direkt anslutning till arbetsförmedlarna. Jag blev hänvisad till ett rum som låg bakom en halvägg. Vi var 27 företag på plats med en representant var och alla laddade med broschyrer och godis att bjuda eventuella adepter på.

När vi hade stått vid våra bord tålmodigt fram till lunch och inte en enda arbetsökande hade hittat in i vårt utrymme kändes hela upplägget riktigt fel. Efter en koll hur det såg ut i det övriga utrymmet fick jag reda på att det inte var så många arbetsökande där heller. Inte alls konstigt för vem vågar sig fram när det står 27 personer och bara väntar och de inte har en aning om vem de ska prata med och vad vi kan hjälpa till med.

Jag pratade med en arbetsförmedlare som sa att det inte var så många där på fredagar men att flera brukade komma efter lunch. De som dök upp efter lunch var mest personer som ville ha ett intyg påskrivet innan helgen. Fredag eftermiddag är väl egentligen ingen person pigg på att göra en nystart, arbetslös eller ej.

Här kommer några idéer om hur det skulle ha varit en bättre dag för alla på Af.

  • Begränsa antal coachföretag som bjuds in.
  • Dela upp företagen i grupper beroende på  inriktning.
  • Låt de arbetsökande i förväg få veta vilka coachföretag som kommer.
  • Byt dag, vilken dag som helst är bättre än fredag.
  • Ha tydliga skyltar uppsatta var coacherna finns i lokalen.
  • Betrakta externa coacher som en resurs.
  • Ha gärna en planeringsmöte med externa coacher.
  • Genomför en uppföljning för att bli ännu bättre.

Nu har jag haft närkontakt med Af. Det har jag efterlyst många gånger, men nu efterlyser jag också ett fungerande utbyte mellan Af och externa coacher. Vi har ju alla samma mål, att hjälpa den enskilde till ett nytt jobb.

Gunilla

Jobbcoach och kompletterande aktör

torsdag, 2e september, 2010

Det ska bli riktigt spännande att få se Arbetsförmedlingen från insidan. Som extern jobbcoach har jag hitills haft kontakt med Af enbart på elektronisk väg, men nu är jag inbjuden att få möta de arbetsökande på plats.

http://www.arbetsformedlingen.se
/forarbetssokande/stodochservice/hittadinarbetsformedling
/kontorssidor/regionvarmlandorebro/varmland/karlstad
/aktiviteter.5.724f561b1291295b6a58000523.html?occurence=1283500800000

Mina tidigare adepter har sökt upp mig och vi har haft ett informellt samtal för att se om personkemin stämmer och att jag kan ge det som de vill ha hjälp med från en jobbcoach. Det här blir annorlunda med små korta möten där den arbetsökande kan gå runt och prata med flera olika aktörer. Jag undrar hur många som dyker upp.  Bara att hitta den här informationen på Af:s hemsida var nästan lika svårt som att hitta ett ledigt jobb.

Jag lovar att återkomma med rapport från insidan.

Gunilla

Ledarskap utan den formella makten

onsdag, 7e juli, 2010

Ledarskap kommer underifrån men chefskap blir man tilldelad. Man måste med andra ord förtjäna sitt ledarskap. Som chef har jag alltid haft både ansvar och befogenheter för såväl personal som min egen utveckling som ledare.

Nu har jag även testat rollen som konsult och lärare på en arbetsmarknadsutbildning för ungdomar. Rollen innebar dock ingen formell makt och därmed var det mycket svårare att påverka och kunna medverka till bättre uttagningskriterier och högre kvalitet och status på utbildningen.

Lärdomen efter detta uppdrag är att konsulterna ”fria” liv utan styrmedel att påverka inte är så fritt. I alla fall inte om du vill påverka ditt jobb och åstadkomma förändringar som kan leda till bättre resultat och trivsamma arbetsplatser.

Ord har makt att förändra, är EtiQues ledord, men det är också väldigt bra med formell makt om du vill åstadkomma en förändring.

/Gunilla

Konferens i Ladan

torsdag, 27e maj, 2010

En vacker dag i maj var Norrgården mötesplats för ett 20-tal personer som skulle ha ett uppföljningsmöte. Solen lyste med sin frånvaro nästan hela dagen men som tur var gjorde regnet detsamma. Att få plats med alla deltagarna  runt konferensbordet i Ladan var en utmaning, för att inte tala om logistiken under lunchen. Planen att gästerna skulle sitta ute och äta i fint väder fungerade inte för det var lite för kallt i luften. Hela sällskapet fick i stället inta sommarbuffén inne i stugvärmen och varenda extra stol fick plockas fram. Det var trångt och gemytligt, maten med ekologisk och närproducerad inriktning var mycket uppskattad och plötsligt kom solen fram en stund och Hedås visade sig från sin allra vackraste sida.

Nu har Norrgården fått visa sina muskler som en konferensanläggning och jag har fått ett antal goda erfarenheter av arrangemanget. Nästa stora grupp som vill komma till Norrgården och konferera ska helst inte vara fler än 18 personer för att alla ska få plats utan att vi behöver ta fram extrastolarna. Vädret får jag göra något åt, men miljön och maten kan knappast få bättre betyg än det som alla nöjda konferensdeltagare gav.

Välkommen till en numera beprövad och uppskattad konferensmöjlighet i Värmland.

Gunilla  

Skola för ”eller skola om” skolchef

lördag, 10e april, 2010

Har med intresse följt debatten om 40-timmar vecka och 6 veckors semester för lärare. Jag förstår inte hur det ska ge bättre undervisning till eleverna. Om ett företag har öppet vissa tider på året för sina kunder skulle företaget ha som mest personal när kunderna är på plats. Att ha full bemanning när inte kunderna är där känns som en mycket dålig strategi för att få lönsamhet och tillväxt. Men den strategin ska få råda i skolans värld!

Skolan är en resurs som ska ge våra barn och ungdomar kunskaper, färdigheter och förutsättningar att gå ut i vuxenlivet väl förberedda att möta alla tuffa krav i vårt samhälle. För att nå dit måste det finna närvarande lärare under tiden som eleverna är i skolan. Lärare som kan möta eleverna som individer med olika behov och har tid att förbereda sina lektioner. Det går inte att genomföra bra undervisning om du inte kan anpassa den till de elever du har. Det kan knappast lärarna göra under sommaren när alla är lediga.

Är förslaget med 40-timmars vecka ekonomiskt betingat? Det torde bli mycket dyrare för samhället om våra ungdomar kommer ut i vuxenlivet dåligt rustade för att lärarna inte har fått den tid de behöver för sin pedagogiska verksamhet.
Syftar förslaget  till att skolan på sikt ska införa 40 timmars arbetsvecka för både lärare och elever? Ett likriktat samhälle utan hänsyn till olika yrkeskårer och deras specifika behov fyller inte kravet på en god arbetsmiljö för alla.

Hur jag än vänder på frågan gnager en liten tanke om någon sorts avundsjuka på lärarnas sommarlov. Måtte det inte vara så illa…

Gunilla

Konsultuppdrag serviceutbildning

lördag, 6e mars, 2010

EtiQue har i dagarna skrivit på ett underleverantörsavtal med MiROi i-learning AB. Uppdraget gäller en arbetsmarknadsutbildning inom serviceyrken för ungdomar upp till 25 år som arbetsförmedlingen i Karlstad har avropat från MiROi. Utbildningen ska pågå i 4 månader där deltagarna parallellt med studierna också ska vara aktiva med att söka jobb och praktikplatser inom serviceyrken. Mitt uppdrag är att utbilda och handleda ungdomarna inom områden som service, kommunikation, försäljning och handel. Deltagarna ska  fördjupa och bredda sina kunskaper inom servicesektorn och därmed bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Målet är naturligtvis att de ska få ett jobb.

Det är ett jättespännande uppdrag och väldigt intensivt eftersom det är första gången den här utbildningen genomförs i Karlstad. Vi får jobba hårt min kollega och jag för att få alla bitarna på plats  men det är samtidigt också väldigt stimulerande när vi känner att vi får respons från deltagarna och kan stödja och hjälpa dem i deras ansträngningar att få jobb. Konkurrensen är ju stenhårt. Just nu finns det 4 000 arbetslösa ungdomar i Värmland mellan 20 – 25 år. Vi har c:a 40 ungdomar och jag hoppas verkligen att de genom att delta i den här utbildningen kommer ett steg närmare målet med att få ett fast jobb.

Gunilla